Kan man sätta ett datum på barns lidande?

Ikväll 2013-04-24 handlar "Uppdrag granskning" om vanvårdsutredningen. Det är bra att det här tas upp i media igen... och igen... och igen!

Då jag fick höra att personer som var placerade före 1980 skulle få ursäkt och ersättning visste jag inte riktigt hur jag skulle reagera. Visst var det bra för dem som utstått lidande före 1980, men för dem som vanvårdats och kränkts efter 1980... HUR skulle det kännas för dem? Vilken vanmakt! Vilken enorm kränkning! Nästan värre än de kränkningar de utsatts för när de var omhändertagna av samhället!

På något konstigt sätt skämdes jag... Det var rent pinsamt! Kan man sätta ett datum på barns lidande?
"Jaså - du blev släpad i gruset på hvb-hemmet? Vilket datum? Jaså - 17/1 2001? Sorry, grabben - det gills inte!"
"Jaså - du blev fysiskt och psykiskt bestraffad för att du råkade svära? Vilket datum? Jaså - 2/2 1981? Ledsen... hade det hänt 33 dagar tidigare så hade vi kunnat titta på det."
"Jaså - du blev inlåst på rummet i timmar varje dag? Under vilket år? Jaså - 2004? Nej, tyvärr.."

Ursäkta, alla ni som varit med om att ta beslutet... Men HUR kan man komma på något så korkat? Maria Larsson säger i Uppdrag granskning att "två processer inte kan pågå samtidigt". Jag kan inte se något samband och jag anser att det vore på sin plats att barn placerade efter 1980 får DUBBEL ersättning. Varför? Jo, barnagan förbjöds i Sverige 1979 och barns rättigheter har stärkts genom barnkonventionen. Med tanke på det borde barn som blev placerade efter 1980 ha ännu större rätt till ersättning! Att slå ett barn var inte ens förbjudet före 1979!

Jag kan intyga att om att hot och våld mot placerade barn fortfarande pågår -  i allra högsta grad! Jag har jobbat som lärare på ett hvb-hem i Sverige. Detta var år 2004!
Jag har sett barn blivit tagna i "polisgrepp och nedtryckta i gruset. Jag har sett stora muskulösa män sitta på barn och trycka ner deras ansikte i gruset. Jag har sett och hört barn bestraffas för rent ovidkommande beteenden - beteenden som jag som lärare i "vanliga skolan" inte ens skulle reagera över! Jag har sett och hört barn bli utsatt för rent maktmissbruk! Jag har hört personal provocera barn till utbrott för att sedan få visa sin makt! Jag har hört barn berätta de mest hårresande historierna om hur de blivit behandlade av personal och jag trodde vartenda ord de sa!
Om detta har jag berättat i min bok Internatet. Det var mitt sätt att som "den lilla människan" dra mitt strå till stacken för att berätta hur det ser ut i Sverige på 2000-talet. Men jag visste inte då att endast det som skedde före 1980 hade betydelse...

Ska vi sitta här om 20 år igen och betala för dem som råkat i samhällets vanvård 1980 och framåt, då många av dem hunnit bli pensionärer? Eller vågar någon ta "tjuren vid hornen" redan nu och även ge dessa barn den ursäkt och ersättning de förtjänar?