Miljöpartiets Maria Wetterstrand och 
Skolminister Jan Björklund debatterade om "Ordning i skolan". Det var väldigt intressant och för min egen del tyckte jag Maria Wetterstrand vann debatten. Det är sorgligt tycker jag, att en skolminister verkar så inskränkt, som om han aldrig har satt sin fot i skolans värld. Han låter som någon som är född på 20-talet i mina öron. En som tror att skolan är till för de vuxna... Han har säkert en massa bra åsikter också men igår tyckte jag Maria vann med hästlängder. Han vill t ex införa betyg i ordning och uppförande - enligt mitt sätt att se det är det som att gå tillbaka till "Stenåldern". Bara ytterligare en sätt att tala om för de "stökiga eleverna" att de är dåliga och för de "duktiga" att de är så mycket bättre. De flesta som jobbar i skolan vet ju idag att det finns orsaker att stökiga elever är stökiga, t ex kan det bero på att eleven har en "diagnos" eller att eleven kommer från otrygga hemförhållanden. De flesta lärare i skolan kan också hantera det på ett bra sätt, även om det ofta saknas resurser. Hjälper man dessa elever på sikt genom att ge dem dåligt betyg i uppförande? Och hur långt in i livet förföljer det här betyget ungdomen?
De diskuterade också det här med kepsar i klassrummet - en het fråga, så het att man sällan diskuterar det i skolan. Själv är jag en sådan som inte ser kepsarna. Jag minns en gång när jag undervisade i spanska... Jag "gästspelade" i en årskurs 6 en gång i veckan på en skola här i Falun. I 40 minuter vistades jag i klassrummet och i slutet av lektionen kom deras ordinarie lärare in och det första hon gjorde var att börja härja runt i klassrummet för att dra av pojkarna deras kepsar. Hon lade verkligen ner energi på det! Och jag hade inte ens sett dem... Jag tänker liksom inte på det och det är väl därför jag inte förstår hur vissa lärare kan lägga ner så mycket energi på att få av eleverna kepsarna. Nåväl - det bör väl vara upp till varje lärare, anser jag men Jan Björklund vill helst skapa en regel som säger att kepsarna ska vara av i klassrummet. För mig skulle det kännas så konstigt... Beslutet skulle inte komma från mig liksom...Summa sumarum så har de väldigt olika åsikter om detta våra kära politiker. Men det jag vill komma fram till är att jag satt och tänkte när jag tittade på programmet: "Tänk om ni visste vad som händer där ute". Här sitter man exempelvis och diskuterar om man får stänga av barn från skolan om de t ex mobbat eller misshandlat en annan elev. Eftersom det strider mot skolplikten så är det i de flesta fall inte tillåtet (möjligtvis om man ordnar med hemundervisning åt eleven). På hvb-hemmet där jag jobbade höll man barnen hemma från skolan som straff för att de inte hade uppfört sig och det var helt godtyckligt från ledningens sida. Personalen på elevhemmen var barnens ställföreträdande föräldrar så de fick minsann bestämma själva! Detta hände inte bara en gång under min tid där. Det hände gång på gång på gång. I mitt fall höll man barnen hemma från skolan i flera veckors tid eftersom man ansåg att barnen blev stressade och inte mådde bra då jag vägrade att använda deras bestraffningsmetoder i klassrummet. Även detta var helt godtyckligt från ledningens sida. Hur var det då med skolplikten?
"Ordning och uppförande" -
hur ska man tolka det begreppet? Jag blev själv vittne till hur barnen "valde bort" i klassrummet för att de vickade på stolen eller satt och tittade ut genom fönstret för länge eller grävde i bänken efter en penna för länge eller satt i tanklöshet och böjde en linjal... Vad är "ordning och uppförande" för mig? För dig? Och vart går gränsen? Och vem ska kunna avgöra? "Har han skött sig?" var den ständiga frågan och mitt svar var alltid Ja! Utifrån de förutsättningar eleven har så har han "skött sig" exemplariskt! Allt detta handlar ju om ett samspel mellan den vuxne och eleven men vänder man på det och gör det till ett maktspel så blir det jobbigt - både för eleven och för den vuxna. Men det var allt det handlade om på det aktuella hvb-hemmet - MAKT! MAKT! MAKT!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar