lördag 9 mars 2013

Kalla Fakta om hvb-hemmet Oasen, söndag 10/3 2013

Internatet- en berättelse om
bevittnade kränkningar
på ett hvb-hem i Sverige
på 2000-talet.

Länk till internatet.org

Söndagen den 10/3 kl 19:30 sänder Kalla Fakta ett program som handlar om hvb-hemmet Oasen. Det har framkommit att personal på hvb-hemmet har utövat fysiskt våld och övergrepp mot placerade barn.
Efter programmet sänder TV4 news ett studiosamtal där jag är en av de medverkande. I programmet kommer jag att berätta utifrån mina erfarenheter från min tid som lärare på hvb-hemmet i Dalarna.
Även TV4:s nyhetssändning kommer att ha ett inslag där jag blir intervjuad.

Oasen förklarar och försvarar att denna form av övergrepp inte har förekommit och att de ser allvarligt på kritiken. Jag själv som har bevittnat liknande övergrepp där jag jobbade kan bara prata utifrån mina egna erfarenheter, men efter att ha jobbat med dessa frågor i 8 år, pratat med otaliga personer - såväl föräldrar till barn, barn/ungdomar själva, f d personal som reagerat - är jag oerhört skeptisk. Att denna form av övergrepp förekommer på våra hvb-hem råder det ingen som helst tvekan om!

Varför sker inte fler anmälningar från personal som bevittnar detta kan man ju fråga sig.
Jag tror att det är många faktorer som spelar in varför man som vittne till övergrepp från arbetskollegor inte anmäler sin egen arbetsplats. Det kan handla om rädsla - att bli utfryst, mobbad och tillintetgjord. Det kan handla om lojalitet mot sina arbetskollegor och arbetsgivare - det är lätt och det går fort att bli lojal. Det kan handla om att rädda sitt eget skinn - om man inte har någon utbildning och bor långt ut på landsbygden (där dessa hvb-hem oftast är lokaliserade) så är man mån om att behålla ett bra och förhållandevis välavlönat yrke. Det kan handla om osäkerhet - man ifrågasätter sig själv. "Kanske det är jag som har fel?" Det kan också handla om ren "let-go-attityd". Men en av de viktigaste faktorerna är kanske ändå rädsla för att själv "hamna med skägget i brevlådan". Om man har jobbat på ett ställe under flera år och dagligen bevittnat kränkningar utan att anmäla så är man "en av dem". Enligt LEX SARA har alla anställda ett personligt ansvar att anmäla vid minsta misstanke om missförhållanden. Hur förklarar man att man varit anställd i flera år och inte sett ett enda missförhållande? Vips - så är man en av dem som begått ett regelbrott.

"Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad."
                                                                                                                               Martin Luther King

Min största förhoppning med denna granskning är att det nu på allvar kommer upp till ytan och att det sker förändringar - snabbt! Det måste ställas högre kompetenskrav på personal som arbetar med dessa barn och hvb-hemmen måste utvärderas kontinuerligt. Insynen måste skärpas och man måste prata med barnen!

Aftonbladet: "Det kändes som det var värre än ett helvete!"


2 kommentarer:

  1. Om någon som arbetat flera år, kanske tvivlat på sin egen förmåga att bedöma barnen/situationen, kanske skyddat kolleger, kanske varit rädd att bli arbetslös - om en sådan person faktiskt bestämmer sig för att anmäla, så vore det riktigt modigt!

    SvaraRadera
  2. Hej Victoria! Håller med dig! Vår käre Martin Luther King sa: "Den stora tragedin är inte de ondas brutalitet utan de godas tystnad!" Det ligger mycket i det! Men det är SVÅRT - om man håller tyst för länge så är man ju till slut "en av dem". Tror att detta fenomen är väldigt vanligt tyvärr... Vi fortsätter kämpa!
    Varma hälsningar Nina Cernold

    SvaraRadera