De som läser min blogg har säkert märkt att inläggen inte "duggar tätt" men som jag skrev i förra inlägget har jag nu lutat mig tillbaka något - detta efter reportaget i Social Qrage (som ni nu kan läsa här i en scannad variant) då jag kände att jag hade nått ett mål. Jag valde då att ta av mig knogjärnen och byta ut dessa mot boxhandskar och det har jag gjort. Jag har fortfarande kontakt med f d personal och ungdomar - inte bara från "det aktuella hvb-hemmet" utan även andra hvb-hem. Jag är fortfarande aktiv och lyssnar gärna på människor som har något att berätta och häpnar varje gång! Men mitt engagemang har sträckt sig dit - att lyssna och att finnas där för dem som behöver.
Men så börjar det plötsligt hända saker igen! Som på en given signal börjar mail strömma in och jag får beställningar på min bok. Det är "kul" (om man nu kan kalla något för kul i det här sammanhanget). Jag vet inte om det beror på att hösten har gjort sitt intrång på riktigt - folk har "kommit igång" igen!
Idag har jag gråtit! En person som har jobbat på "det aktuella hvb-hemmet" har skrivit i min gästbok. Personen i fråga hade så mycket att säga så platsen räckte inte till. LÄS HÄR! Om man aldrig har sett detta "i verkligheten" så kanske man kan inte kan ta in det, man kanske inte tror det är sant och jag förstår att man inte tror det. Men jag kan säga att jag tror på VARTENDA ORD som denna person har skrivit i min gästbok! Detta, mina vänner är Sverige på 2000-talet!
Så.... nu blommar det liksom upp igen! Jag vet att jag inte kan ta ansvar för detta, det måste någon annan göra. Jag kanske inte kan göra så mycket mer än jag har gjort! Men jag vägrar ändå att ge upp kampen!
Vi har fått kontakt denna person och jag. Personen i fråga har fått min bok tillsänd sig... Och vi ska träffas! Om inte annat så är det så förbaskat skönt att ventilera något som någon annan verkligen förstår! Någon som inte tvivlar på att det jag säger är sant och någon som har upplevt och bevittnat samma sak som jag - nämligen fysisk och psykiskt terrror!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej gick på dormsjöskolan mellan -84 till -89
SvaraRaderajag skulle inte rekomendera detta ställe eftersom deras undervisning (i alla fall då)gav ingetting av värde och det var inte värt ngt när man lämnade helvetet.jag spenderade 5 år i midgårds källare och fick börja om igen från början när jag kom där ifrån med all skola.
Sen det du skriver om kränkningar håller jag med.En anställd där orsakade så att jag fick vara på sjukhus o plåstra om mig och det var ofta som jag hade blåmärken som jag inte fixat själv.
Det som störde mig mest var att de lät ungdommarna göra saker i husen bara för att de skulle få läxa upp dem typ som sex o sånt
HEJ ADAM! Förlåt att jag inte har svarat på din kommentar! Jag tog mig dock friheten att klistra in den i gästboken. Det gör mig ledsen att höra att du är en av dem som råkat illa ut! Det är grymt och helt ofattbart det du skriver! Gjorde du någon anmälan någon gång? Pratade du med någon? Det var över 20 år sedan du var placerad där... men kan du tänka dig att dessa metoder fortfarande förekommer - på 2000-talet! Jag hoppas du lever ett bra liv idag! Tack för din kommentar i min blogg! Varma hälsningar NINA CERNOLD
SvaraRadera