ZZZZZZZZZZZZ

HALLÅ!! HAAAALLLLÅÅÅÅ! HAAAALLLLLÅÅÅÅ! Har Sverige somnat???

Aftonbladet torsdagen 7/5 2009 - nej inte 1809 eller 1909 - 2009!!
"Skräckens hus - Här hängde fosterföräldrarna upp barnen på krokar."
"Visst märkte de att barnen for illa, de tvingades gå hem från skolan en mil mitt i vintern i sommarskor, de såg ofta ledsna ut, men det var ju myndigheternas ansvar att se till att de hade det bra." Vidare... "Det är inte helt lätt att reda ut hur övergreppen kunde fortsätta i tre år utan att någon slog larm. Rektorn skyller på att hon inte var rektor då pojkarna gick i skolan och ber mig (läs journalisten) prata med deras lärare som ber mig prata med rektorn. Den förre rektorn vill inte säga någonting och socialtjänstemannen som beslutade om barnens placering säger - ring imorgon!"
SUCK!! DUBBELSUCK!!
VEM BÄR ANSVARET??? Hur kan detta hända? Vad är vi så rädda för?
Jag slutar aldrig förundras... Ännu en gång försöker jag hitta en förklaring till hur vuxna människor (jag syftar på fosterföräldrarna) kan utföra dessa vidriga handlingar. Jag vill fortfarande tro att ingen föds ond... Men visst tvivlar även jag ibland... Men kan man verkligen lägga hela ansvaret på fosterföräldrarna? Jag menar - de måste ju vara sjuka på något sätt.. Ingen frisk människa utför dessa handlingar! Men hur kan dessa människor bli beviljade att ta emot fosterbarn? Har man gjort någon utredning? Har man följt upp? Har någon lyssnat på barnen? Varför har inte skolan anmält? Varför reagerar inte grannar? Jag förstår verkligen ingenting!! Det är helt ofattbart och helt oacceptabelt att detta händer i Sverige år 2009!
Förlitar vi svenskar oss verkligen så till den milda grad på våra myndigheter att vi inte ens bemödar oss att reagera när något verkar fel? Det är myndigheternas ansvar... Är detta svensk mentalitet eller fungerar hela mänskligheten på detta sätt?
Jag ber om ursäkt om hela denna blogg blev ett enda stort frågetecken men det är så jag känner mig just nu!
Om någon har en förklaring... Please hör av dig!

Dagens citat är av Martin Luther King (En favorit i repris):
”Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad…”