tisdag 3 november 2009

Besök i Riksdagshuset!

Idag har jag varit i Stockholm - i självaste Riksdagshuset där jag (och representanter från "Stulen Barndom Stockholm") fick tillfälle att dryfta frågor som handlar om placeringar på hvb-hem/skolhem/familjehem.
Lars Waerner tog upp frågor runt den aktuella utredningen vad gäller "barnhemsbarn" - delbetänkandet kommer att redovisas i december månad. Hur ska dessa "barnhemsbarn" som deltar i utredningen kunna få upprättelse och när? Det brinner liksom i knutarna - de barn som var placerade och utsatta för övergrepp hos sina fosterfamiljer fram till 80-talet har nu hunnit "bli till åren". De borde få upprättelse NU - inte om 20 år för då är det kanske för sent.... Hur då då? Jo, Lars Waerner tar Irland som exempel (som är ett EU-land) där utredningen resulterade i att "Barnhemsbarnen" fick HÖGA skadestånd... Listan över övergrepp är en gedigen samling: "Hårluggning... 10.000 PUND" "Hårluggning med hårbortfall... 15.000 PUND" Observera att ersättningen gäller PER TILLFÄLLE!! Alltså har man blivit luggad i håret 10 gånger har man rätt till 10 x 10.000 PUND Undrar vad ersättningen skulle bli om man som placerat barn blev slängd i sjön av personal eller knuffad ned för trappor eller släpad i gruset... Och psykiska kränkningar - hur mäter man dem? Ersättning för varje gång man blivit tvingad att "välja bort"... PUH!(Alla ni som har läst min bok vet vad jag menar med "välja bort")

Själv fick jag presentera min bok och berätta om mina upplevelser på hvb-hemmet! Ingen av dem som satt runt bordet verkade speciellt förvånade. De nickade mest på huvudet och var FULLT medvetna att sånt här förekommer på våra hvb-hem. Jag är dock ALLTID noga med att inte generalisera - det finns ju ett och annat hem som uppfyller kraven (4 av 300 granskade om jag inte minns fel). Nåväl - huvudsyftet med min berättelse var att få fram att kraven på utbildning måste skärpas och tillsynen ökas!
Jag frågade också varför man har dragit gränsen för Barnhemsbarnsutredningen för dem som varit placerade före 80-talet. Svaret var inte givet... "Det är komplicerat... De flesta som stod för övergreppen före 80-talet är ju döda nu... Det finns ingen direkt person att anklaga... De som utfört övergrepp från 80-talet fram till idag lever fortfarande och får stå till svars på ett annat sätt - det får bli en annan utredning." Jaha... När då då? Efter de personerna också har dött?
Det var ett givande möte - en lång (och dyr!!!) tågresa, en semesterdag... men det var det värt!! Nu finns min bok i 4 ex i Riksdagshuset! Det ni!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar